Inflammation kan vara orsak till depression

Kopplingen mellan immunsystemet och psykiska symtom är hett i forskningsvärlden nu. Daniel Lindqvist och hans forskargrupp ska närmast pröva inflammationshämmande medicin, i kombination med antidepressiv, mot depression.

Det är inte sällan som jag träffar patienter som själva har noterat en koppling mellan inflammation av något slag och deras psykiska mående.

Daniel Lindqvist.

Inflammation i hjärnanär troligen en bidragande orsak till depression. Det förklarar Daniel Lindqvist som ingår i docent Lena Brundins framstående forskargrupp i Lund. Just nu planerar de en ny studie för att testa inflammationshämmande medel i kombination med antidepressiv medicin. 

Psykiatrin står inför ett paradigmskifte har du tidigare sagt?

– Det kanske är väl starka ord, men mitt intryck när man tittar på vad som tas upp på vetenskapliga konferenser i ämnet och vad som publiceras i de välrenommerade tidskrifterna så handlar det mycket om kopplingen mellan immunsystemet och psykiska symtom överhuvudtaget.

Teorin har gäckat forskarna de senaste 10–20 åren. I djurstudier har resultaten varit över­tygande. Många rapporter, byggda på välgjorda studier, pekar i samma riktning. Daniel Lindqvist förklarar hur forskningen har nått fram till sina teorier om hur inflammation och depression hänger ihop, men börjar i nuläget.

Forskningen har ännu inte något svar på varför man får en depression, men kan konstatera att de senaste decenniernas fokus på serotonin och noradrenalin har stora brister.

– Det är med all sannolikhet inte så enkelt att den deprimerade behöver sitt serotonin på samma sätt som en diabetiker behöver sitt insulin.

Dagens serotoninbaserade läkemedel gör långtifrån alla patienter friska.

– Utifrån stora studier vet vi att runt hälften av patienterna inte blir helt bra med de läkemedel som står till buds.

Det är mycket man inte kan förklara med de här läkemedlen. Den kliniska effekten dröjer ofta ett par veckor, om man alls får någon effekt. Biverkningarna kommer ofta direkt eller efter någon dag. Vissa patienter blir till och med sämre i början. Dessa fenomen har man hittills inte kunnat förklara helt och hållet.

Dessutom har man inte riktigt kunnat bekräfta att deprimerade patienter har låga serotoninnivåer. Studier har visat många olika resultat. Därför har man tittat på många andra möjligheter och där är immunsystemet intressant.

Daniel Lindqvist refererar till en forskningsartikel om sambanden mellan inflammation och depression av Robert Dantzer, en av de mest namnkunniga forskarna inom området psykoneuro­immunologi. Han beskriver att ett inflammatoriskt pådrag kan påverka serotonin-, dopamin- och noradrenalinnivåerna. De kan också öka nivåerna av substanser som är skadliga för hjärnans celler. De här olika systemen kommunicerar med varand­ra. Stress påverkar också.

– Vi tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och att det sedan i sin tur påverkar andra ämnen i hjärnan, exempelvis serotonin och noradrenalin, säger Daniel Lindqvist.

De starkaste fynden i människostudier är patienter med hepatit (leverinflammation) eller vissa typer av cancer. Som en del i sin behandling har de fått ett läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar. En väldigt stor del av dem blev deprimerade precis efter att ha fått läkemedlet.

– Det talar för att det är det inflammatoriska pådraget som orsakar en depression. En viktig fråga är givetvis om det är inflammationen som orsakar en depression eller om inflammationen bara är ett slags bifynd? Är det ett uttryck för en allmän belastning i kroppen? Det är inte helt lätt att reda ut, säger Daniel Lindqvist.

Orsaken till den inflammation som sätter igång detta kan variera, tror Lundaforskarna. Det skulle kunna vara en infektion eller något slags autoimmun process. Det finns även studier som talar för att genetisk sårbarhet spelar roll.

Daniel Lindqvist ger exempel på några intressanta studier i vilka man har testat anti-inflammatoriska läkemedel på patienter med depression och sett att det har effekt.

– En tysk och en iransk forskargrupp har fått fram bra resultat. Man gav patienter som stod på antidepressiv behandling antingen antiinflammatorisk medicin som tillägg eller sockerpiller. De som fick antiinflammatorisk behandling blev bättre.

Daniel Lindqvist understryker att detta är studier. Det måste till mycket mer forskning och utvärdering innan man kan använda de här forskningsresultaten i vården.

Själv arbetar Daniel Lindqvist som ST-läkare (läkare i specialistutbildning) i psykiatri i Arlöv, en liten ort mellan Malmö och Lund.

Hur är det att vara psykiater när du inte kan använda forskningsresultaten i din kliniska verksamhet?

– Ja, det är en intressant fråga. Det är inte sällan som jag träffar patienter som själva har noterat en koppling mellan inflammation av något slag och deras psykiska mående.

Samma funderingar har förstås många andra inom psykiatrin som följer med vad som händer i forskningen. För några veckor sedan föreläste Daniel Lindqvist för ST-läkare i Stockholm. Efteråt fick han flera mejl från läkarna som lyssnat. De skrev att när de har träffat patienter har de tänkt att något inflammatoriskt skulle kunna ligga till grund för den psykiska ohälsan.

– De skrev till exempel att en patient blir mycket sämre när den får ett inflammatoriskt pådrag. Hur ska man tänka då? Ska man behandla på något särskilt sätt? Men jag tycker inte att man ska göra några avsteg från de rekommendationer som finns. Givetvis ska man behandla en inflammation om sådan ses i väletablerade laboratorieprover. Men man måste skilja på intressanta forskningsresultat som behöver replikeras och utvärderas och hur man ska bete sig i sin kliniska verksamhet.

När kan nya läkemedel komma?

– Det är väldigt svårt att svara på, förhoppningsvis kommer antiinflammatoriska läkemedel att användas i klinisk psykiatri under min livstid.

Eftersom man i nuläget inte vet vad en depression beror på leder detta till att diagnossystemet bara bygger på vad psykiatern kan observera hos patienten, diagnostiken är inte kopplad till orsaksmekanismer.

– Drömmen är att i framtiden kunna förstå mer vad som orsakar en depression och att kunna koppla diagnos till orsaksmekanismer. På sikt hoppas jag att man ska kunna skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten, säger Daniel Lindqvist.