Att känna sig frisk motverkar sjukdom – SvD

 

”Det är som det sägs i reklamen, 70 procent av immunsystemet sitter i magen”, säger Anna Nixon Andreasson, psykoneuroimmunolog, men i botten utbildad nutritionist och fysiolog. Nästa forskningsuppdrag blir att studera upplevd hälsa i förhållande till mag- och tarmproblem av olika slag.

Den som bedömer sin egen hälsa som dålig löper större risk att bli sjuk, sjukskriven och att dö i förtid än den som anser sig ha en god hälsa. Självskattad hälsa, som det heter på forskarspråk, kan i vissa fall säga mer än en provtagning på vårdcentralen.

Tänk dig att du fyller i ett hälsoformulär. En vanlig fråga kan lyda ungefär så här:

Hur skattar du ditt allmänna hälsotillstånd?

• Mycket dåligt

• Dåligt

• Varken bra eller dåligt

• Bra

• Mycket bra

Undersökningar med ungefär den här frågan är vanliga och har förekommit i många decennier, så forskarna har gott om statistik. Redan efter andra världskriget började befolkningsstudier med hälsofrågor att samlas in, både i Sverige och i andra länder. Sambandet mellan hur man bedömer sin egen hälsa och framtida död och hälsa i befolkningen upptäcktes alltså för ganska längesen.

Att någon som ansåg sig må dåligt när hon eller han skattade sin hälsa senare blev sjuk och dog tidigt var inte överraskande. Men resultaten från kompletterande läkarundersökningar var desto mer förvånande. De gav nämligen inte samma svar. Flera av dem som själva ansåg sig må dåligt var enligt en ”objektiv” hälsoundersökning helt friska.

– Det finns något som de objektiva måtten i en hälsoundersökning inte fångar, förklarar Anna Nixon Andreasson som skrivit en avhandling om självskattad hälsa.

Anna Nixon Andreasson har sökt efter förklaringar till varför måttet ”självskattad hälsa” ger en så pass god bedömning av hälsa, i alla fall om man tittar på en större grupp.

I sin avhandling från förra året utgick hon, tillsammans med professorn i hälsopsykologi Mats Lekander, från tanken att hos den som säger sig må dåligt kan immunsystemet ha skickat en signal om ohälsa till hjärnan med hjälp av inflammatoriska produkter.

– Min avhandling utgår från teorin att man skattar sin hälsa som dålig om man har förhöjda nivåer av inflammatoriska cytokiner.

Cytokinerna är ett slags proteiner som ger en signal till hjärnan om att det finns en inflammation någonstans i kroppen. Inflammationen kan ännu vara så låggradig att till exempel husläkaren inte kan upptäcka den med de mätmetoder som står till buds. När immunsystemet har dragit igång gör cytokinerna att vi blir trötta, nedstämda och får ont i kroppen. Vi mår dåligt, helt enkelt.

Sammanlagt deltog drygt 800 deltagare i avhandlingens olika studier. De flesta skattade sin hälsa som god, men omkring 20 procent skattade den som dålig. Sistnämnda grupp hade högre koncentration av cytokiner i blodet jämfört med dem som skattade sin hälsa som god, även om de inte hade någon påvisbar sjukdom. Ju äldre man var, desto starkare var kopplingen mellan cytokiner och upplevd ohälsa.

Såvitt jag förstår är cytokinnivåer inget man ens skulle kunna mäta i primärvården?

– Cytokiner är otroligt svåra att mäta. Dessutom är det först på gruppnivå det blir ett intressant mått. Det är ett forskningsinstrument, ett ganska trubbigt sådant dessutom.

Anna Nixon Andreasson har fått många mejl från personer som har läst om hennes avhandling. De har känt igen sig och vill mäta sin cytokinnivå.

– Många som mår dåligt vill ha bevis på att de inte är friska, det är så viktigt att hitta det där beviset. Jag har försökt svara att poängen med min avhandling inte är att vi ska börja mäta cytokiner utan att vi ska få en bättre förståelse för individens hälsoupplevelse – och lyssna på den som ett komplement till mer objektiva mått på hälsa.

Resultaten bekräftar dock att människor som upplever att de mår dåligt kan ha skäl för det även om vårdcentralen inte hittar något fel på dem. Precis som högt blodtryck är en riskfaktor som man bör ta på allvar så innebär dålig självskattad hälsa en ökad risk för mer påtaglig ohälsa i framtiden.

Man skulle tro att den egna bedömningen av hälsan är ett stabilt mått, att man inte byter svar om sin hälsa från dag till dag.

– Så är det inte. Får man inte sova tillräckligt så ändras bedömningen av det egna hälsotillståndet. Det såg vi i en av studierna vi gjorde, vilket kan kopplas till en ökning av cytokinnivåerna.

Anna Nixon Andreasson berättar att hon själv fick uppleva att måttet på den egna hälsan kan svaja på kort tid. Precis när hon skulle skriva de allra sista sidorna till avhandlingen blev hon rejält magsjuk.

– Jag blev antagligen matförgiftad av hallon.

Tankarna på forskningen släppte henne förstås inte. Hon följde sitt sjukdomsförlopp och tog regelbundet mått på hur hon skattade sitt hälsotillstånd. ”En arbetsskada”, säger hon och skrattar åt minnet av sitt ämliga magsjuka jag.

– Jag låg i soffan och var bedrövligt dålig. Det störde mig att jag var tvungen att gå och kräkas för jag mådde ganska bra i övrigt och så tänkte jag: ”Hur skattar jag mitt allmänna hälsotillstånd?” Jo, men jag ska bara kräkas klart, sen är allt bra igen.

På kvällen blev det desto värre för då kom febern.

– Hur skattar jag mitt hälsotillstånd nu då? Äsch, jag blir frisk i morgon, tänkte jag då.

Fortfarande skulle hon ha kryssat i rutan ”Ganska bra”.

Tre dagar senare var hon inte nämnvärt bättre trots att kräkningarna hade upphört. Hon kände sig helt slut.

– Då tänkte jag, hur tokigt det än kan låta: ”Jag kommer aldrig att bli helt frisk igen. Min hälsa är jättedålig”. Då är jag ändå med­veten om att hälsa är ett långsiktigt mått och jag brukar tycka att min hälsa är god, men nej.

Annas matförgiftning bröt ut på en torsdag och på tisdagen var hon helt frisk igen. Hon kunde konstatera att till och med hon, med all sin förkunskap och sin vanliga tillförsikt, hade förlorat hoppet om en framtida god hälsa under loppet av några dagar.

Hon vill gärna lyfta fram känslornas roll för hälsan.

– Ett av de mest intressanta fynden i min avhandling, något som inte är direkt relaterat till immunsystemet, är att positiv affekt, det vill säga förmågan att känna glädje och lycka, verkar vara starkare kopplat till god självskattad hälsa än vad depression och nedstämdhet verkar vara kopplad till dålig självskattad hälsa.

Kan alltför stor uppmärksamhet på den egna hälsan rentav vara skadlig?

– Vi har en hel del stöd för ett sådant antagande. Man kan fastna i en loop när man känner efter för mycket. Vi vet att hjärnan kan förstärka symptom på smärta och trötthet fast det inte finns något smittoämne inblandat. Därför är det rimligt att tänka att lagom mycket uppmärksamhet på kroppens signaler för de flesta är förknippat med en god hälsoutveckling.